Så faller då vinterns första snö! Jag hinner inte riktigt med! Idag fick jag plötsligt ta fram ullkappan. Jag tyckter att jag knappt hann ha höstjackan.
Nu drar vi igång några riktigt intressanta projekt. Prata Landsbygd är ett sådant! Här kan man i studiecirkelform formulera hur framtiden ska utvecklas. Vilket befolkningsunderlag vill man sträva efter? Hur ska det se ut med företagande? Matproduktion eller småskalig elförsörjning, kan det vara nåt?
Naturligtvis formulerar alla byar och samhällen sina egna visioner och mål. Därefter sammanställer kommunen underlaget till landsbygdsplaner.
Vi hoppas att det här ska bli ett nytt sätt att se på tågordningen vid utveckling.
Nästa steg skulle kunna bli Prata Kvarter, Prata trappuppgång eller hyreshus! Allt är möjligt!!
Förmodligen kommer vi att behöva bli mycket duktigare på att ta tag i den egna utvecklingen, och se kommunens politiker och tjänstemän som möjliggörare. Det finns något institutionaliserande i de system som är tvärtom. För vad vinner vi i långa loppet på att kräva att kommunen ska göra ditt och datt. Pengarna kommer aldrig att kunna räcka till allas krav. Och vi tappar vår initiativförmåga och vårt ansvarskännande. I det ligger också tappet av demokratikänning. Att vara med i resonemangen från början, och engagera sig och blanda sig i, ger ett betydligt aktivare medborgarskap.
Ett annat projekt vi nu genomför är teknikcirklar. Det handlar om att bygga och programmera lego-robotar. Under vintern kan barn och unga, i alla åldrar :-), utveckla sin teknikådra. Roligt, utvecklande, och bra inför framtidens utmaningar.Om fler duktiga tjejer och killar, får självförtroende nog att söka utbildningar inom teknikområdet, så finns stora möjligheter att lösa en del av utmaningarna vi står inför vid kliven från fossilsamhället. Att många människor, med olika bakgrund, träffas och bryter sina tankar mot varandra ger, och har alltid gett framgång.
