Hur viktas samhällets kontroller?

Vi inom folkbildningen får ju stadsbidrag för att bedriva vår verksamhet. Pengarna går till att göra verksamhet för alla som så önskar. Mest är det studiecirklar, men också kulturprogram och det som kallas annan folkbildning.
Givetvis vill staten hålla koll på att pengarna används på rätt sätt. Ett led i detta är att vi nu är inkopplade på samma administrativa program som andra studieförbund. Ett krav är att våra deltagare anger sitt personnummer. Det innebär t.ex. att om någon försöker bedriva cirklar med flera studieförbund samtidigt, och gå över de timmar man har rätt till varje år, kommer systemet att larma. Det kommer helt enkelt inte att gå att rapportera in det som inte är schysst enligt statens mått.
På så sätt ska vårt system hjälpa oss att se till att ingen utnyttjar oss, och att så många som möjligt får tillgång till folkbildningen.
Allt väl så långt!

Men döm om min förvåning när jag häromkvällen såg Uppdrag granskning. Det handlade om en offentlig person som blev missbrukare, och som småningom tog sitt liv.
En av anledningarna till att han, så enkelt, kunde missbruka, var att hans langare var läkare och apotek. Han behövde inte hänga i någon skum gränd, med risken att bli tagen av polisen. Nä, helt lagligt gick han ständigt påtänd av allehanda preparat. Då morfin och heroin skulle krävt en stund i ovan nämnda gränd, köpte han de lagliga, och av sjukvårdspolitiken införda medlen subutex och metadon. De fick han köpa av langare, men so what?
Reportern frågade en av överläkarna på Sabbatsberg sjukhus hur det kunde komma sig att killen fick tag på så mycket droger. Svaret blev att det går hur bra som helst att få förskrivet från flera, eller egentligen obegränsade antal läkare per dag! Det går nämligen inte att se i systemet vem som fått vad????

Så folk kan knarka ihjäl sig med statens goda minne, för att kontrollsystemen inte finns. Men ingen ska då kunna ta ut en studiecirkeltimme för mycket per år. För det finns det system som motverkar!

Jag stannar där ;-).
Ha en trevlig helg mina vänner!

En ny dag i sikte!

God morgon alla! Min nattsömn har varit siså där. Jag funderar varje dag på hur jag, som folkbildare och resenär på planeten Jorden, ska kunna få människor att slå in på sundare livsval.
Vi ska inte skrämmas genom att berätta hela sanningen, säger en del. Folk kan ju bli rädda för vad som står för dörren. Skitsnack säger jag! Det finns inga långsamma försiktighetsvägar kvar. Den möjligheten har vi redan konsumerat!

I går kom klimatrapporten som säger att 2-graders målet inte håller. Man kom ju överens om att medeltemperaturen på Jorden inte skulle få stiga med mer än två grader. Nu visar allt på att det är omöjligt. 4 grader är det nya budet. Och givetvis kommer inte det heller att hålla! Eftersom ingen vill skrämmas, så fortsätter vi leva i en konsumtions-arbete-tillväxtbubbla. Vi tittar mot problemen och säger; "det är nog inte så farligt". Och om det bara finns en ynka röst med auktoritet, som säger att klimatförändringarna är överdrivna, så är detta det de flesta hör och lutar sig mot.
Vår selektiva medvetenhet fungerar ju så, att vi bara plockar in det som stämmer överens med det vi själva vill tro på. Och om budskapet är obekvämt säger vi obekymrat att; "det tror jag inte på". Och så var det med den saken!

Senare i går afton visade Vetenskapen värld ett mycket intressant program om ohållbarheten i vår skulddrivna ekonomi. Finansmarknaden har blivit en fristående aktör, som gjort att människor förletts att tro att det är bara att låna och konsumera. Inga problem, vi kör på tillväxt-linjen.
Äntligen har experterna kommit fram till det vanligt folk vetat och pratat om så länge jag kan minnas. Att det är omöjligt med evig tillväxt, och att det aldrig i långa loppet går att bygga en trygg och hållbar verklighet på lån.

Naturligtvis hjälper det till att konsumtionen nu minskar. Allt fler ser att de inte blir lyckligare av att köpa saker, och det pressar långsamt fram en förnyelse av den globala politiken. Men om vi inte är med på banan kommer det att ta alldeles för lång tid.
Men att klädindustrin nu flyttar allt större delar av sin tidigare låglönelands- produktion av bl.a. kläder till Europa talar sitt tydliga språk. Vi vill inte längre köpa billiga kläder med dålig kvalitet, producerat av fattiga kvinnor och barn, som trots 80 timmars arbetsvecka inte ens får ihop till maten.
Och när vi slutar köpa  har de som säljer inget val.
Så nog påverkar vi i varje dagligt beslut!

För mig känns det genombra att tänka annorlunda! Jag har klivit ur det värsta ekorrhjulet, och känner att jag mår bättre än någonsin! Jag är mycket lyckligare och nöjdare med att inte ha konsumtion som nöje, att leva enklare och att lägga min tid på att må bra, än vad jag någonsin varit som konsumerare.

Det jag (vi egentligen, men min man skriver ju inte här) gör är väldigt enkelt.Vi har ett litet hus som kräver lite uppvärmning. Vi har en vedspis vi eldar i och där lagar jag också maten. Mina kläder och inredning till huset är till 98% antingen arvegods som ingen annan velat ha, eller second-hand. Symaskinen används till att sy om tyger till gardiner och laga kläder. Förövrigt så tvättar jag inte byxor, tröjor och sådant särskilt ofta. Eftersom jag har ett jobb där jag inte blir smutsig, räcker det oftast med vädring.

På höstarna köper vi älgkött och tar reda på allt. Då kokas t.ex. buljonger på benen, så att det finns hela vintern. Grönsakerna jag odlar brukar jag syra, marinera och lägga in. Det innebär att vi inte handlar så mycket mat, och att antalet förpackningar som bärs hem är få. Matlådor till jobbet är en självklarhet.

Rosenrot och brännässla plockas, torkas och mals till vitaminpulver att strö på filet. Älgört, röllika, maskros m.m. är våra medikament mot allt från huvudvärk till inflammationer.
Istället för att köpa ris kör vi med mathavre, matvete och matkorn. Det produceras nära och relativt klimatsmart. Potatis och jordärtskocka samt allehanda örter växer här och där runt gården.

Vår egen brunn ger klart, gott oklorerat vatten i stor mängd. Då den är både djupborrad och grävd kommer vi åt vattnet även om det blir strömavbrott.

Att tänka så här ger faktiskt lycka! Jag vet att min insats för mina barn och barnbarns framtid är något jag kan glädjas åt. Men jag har mycket kvar att ändra på i mitt eget sätt att leva. Grejen är den att om man bara hittar in i att det faktiskt inte är ett dugg försakande att leva annorlunda, så blir det så mycket enklare! För alla har vi levt i en illusion av att det är konsumtion som ger livsglädje. Och alla har vi vetat att det inte stämt. Men det gäller att våga utmana hypotesen på riktigt!!

I mitten av världen

Så var det fredag och här sitter jag mitt i världen! Min referensram är kompassen ;-)!
Idag är det underbart väder, med lite pudrad snöströ som glittrar i det låga solen.

I rummen här bredvid löser mina arbetskamrater allehanda uppgifter som underlättar för människor att bedriva sina hjärtans frågor.
Nyss träffade jag en av arrangörerna som ska vara med på en rollspelshelg. En musiker kom in och resonerade förändringar i bandet och i lokalerna. Telefonsamtal med kommunledning och mailsnack med bl.a. kommunens miljökontor är också avklarade.

Det är som att kontoret har ett sorts lägrat lugn på fredagar. Detta trots att det ofta händer mycket bra saker. Många besök, samtal och administrativa göranden.

I helgen kommer jag att vila ute. Bara röra mig på jorden yta i solens glans och under stjärnor och planeter.
I veckan har norrskenet spelat över himlen två kvällar. Solens energiurladdningar träffar jorden magnetfält, och skådespel uppstår. Konstigt egentligen att det är vårt klots inre, flytande kärna som skapar det yttre fält som räddar oss från den obönhörliga kraften som strömmar emot oss.

Just nu spekulerar vetenskapshennen om huruvida ovanligt starka solstormar kommer att uppträda i vinter. Det skulle kunna innebära en hel del störningar och svårigheter. Och samtidigt som vi kanske får rida ut en period av strömavbrott e.t.c., kommer vi att kunna betrakta en himmel med kvällsföreställningar utöver det vanliga.

Kolla uppåt i helgen! Vem vet vad du får se!!

 
 

Nya spännande samarbeten!

Det har hänt en massa spännande saker den senaste tiden. Oväntade samarbetsprojekt, nya konstellationer av bildningsgrupper, möte med människor på väg framåt. Och det är bara en lite den av det som sökt upp oss.
Givetvis är vi ganska duktiga på att söka upp själva också. Och vårt självförtroende växer med framgångarna!

Visst är det spännande att vi ligger så i tiden och kan betraktas som moderna och framåtsyftande? I världen minskar förtroendet för den representativa demokratin. I dokumentären Utopia i USA påstods det att 70% av människorna i världen inte känner sig företrädda. Och även om dessa siffror inte stämmer exakt, så nog vet, och känner, alla att demokratin håller på att urholkas p.g.a. minskat intresse från medborgarna.

Samma gäller med förhållandet bildning utbildning. Bildningsidealet var det som byggde och stärkte demokratin från industrialiseringen till 1970-talet. Sedan hände nåt.
Kanske överfölls vi av konsumtionssamhället. Signalerna blev för vart år tydligare; arbeta och konsumera, så byggs välfärden!
Utbildningsväsendet stärktes rejält och kurser och program trycktes in i allt smalare ramar, med krävande detaljfokuseringar.
Och i allt detta tappades både tiden och lusten för att bilda sig.

Nu uttrycks i många av skolans dokument en efterfrågan på bildningskompetens. Insikten har ökat om vikten av att vara mer än ämnesstinn! Vi ska också fungera som arbetskamrater, innovatörer och samhällsbyggare. Här kommer nu vår, sedan lång tid skapade, bildningstradition till användning i nya sammanhang.
Och på så sätt växlas värdet upp. När skoltänkande möter bildningsidealen kommer en synergieffekt ur varje satsad skattekrona. 1+1 blir 3.
Äntligen börjar andra förstå vårt värde!!