måndag 19 november 2012

En ny dag i sikte!

God morgon alla! Min nattsömn har varit siså där. Jag funderar varje dag på hur jag, som folkbildare och resenär på planeten Jorden, ska kunna få människor att slå in på sundare livsval.
Vi ska inte skrämmas genom att berätta hela sanningen, säger en del. Folk kan ju bli rädda för vad som står för dörren. Skitsnack säger jag! Det finns inga långsamma försiktighetsvägar kvar. Den möjligheten har vi redan konsumerat!

I går kom klimatrapporten som säger att 2-graders målet inte håller. Man kom ju överens om att medeltemperaturen på Jorden inte skulle få stiga med mer än två grader. Nu visar allt på att det är omöjligt. 4 grader är det nya budet. Och givetvis kommer inte det heller att hålla! Eftersom ingen vill skrämmas, så fortsätter vi leva i en konsumtions-arbete-tillväxtbubbla. Vi tittar mot problemen och säger; "det är nog inte så farligt". Och om det bara finns en ynka röst med auktoritet, som säger att klimatförändringarna är överdrivna, så är detta det de flesta hör och lutar sig mot.
Vår selektiva medvetenhet fungerar ju så, att vi bara plockar in det som stämmer överens med det vi själva vill tro på. Och om budskapet är obekvämt säger vi obekymrat att; "det tror jag inte på". Och så var det med den saken!

Senare i går afton visade Vetenskapen värld ett mycket intressant program om ohållbarheten i vår skulddrivna ekonomi. Finansmarknaden har blivit en fristående aktör, som gjort att människor förletts att tro att det är bara att låna och konsumera. Inga problem, vi kör på tillväxt-linjen.
Äntligen har experterna kommit fram till det vanligt folk vetat och pratat om så länge jag kan minnas. Att det är omöjligt med evig tillväxt, och att det aldrig i långa loppet går att bygga en trygg och hållbar verklighet på lån.

Naturligtvis hjälper det till att konsumtionen nu minskar. Allt fler ser att de inte blir lyckligare av att köpa saker, och det pressar långsamt fram en förnyelse av den globala politiken. Men om vi inte är med på banan kommer det att ta alldeles för lång tid.
Men att klädindustrin nu flyttar allt större delar av sin tidigare låglönelands- produktion av bl.a. kläder till Europa talar sitt tydliga språk. Vi vill inte längre köpa billiga kläder med dålig kvalitet, producerat av fattiga kvinnor och barn, som trots 80 timmars arbetsvecka inte ens får ihop till maten.
Och när vi slutar köpa  har de som säljer inget val.
Så nog påverkar vi i varje dagligt beslut!

För mig känns det genombra att tänka annorlunda! Jag har klivit ur det värsta ekorrhjulet, och känner att jag mår bättre än någonsin! Jag är mycket lyckligare och nöjdare med att inte ha konsumtion som nöje, att leva enklare och att lägga min tid på att må bra, än vad jag någonsin varit som konsumerare.

Det jag (vi egentligen, men min man skriver ju inte här) gör är väldigt enkelt.Vi har ett litet hus som kräver lite uppvärmning. Vi har en vedspis vi eldar i och där lagar jag också maten. Mina kläder och inredning till huset är till 98% antingen arvegods som ingen annan velat ha, eller second-hand. Symaskinen används till att sy om tyger till gardiner och laga kläder. Förövrigt så tvättar jag inte byxor, tröjor och sådant särskilt ofta. Eftersom jag har ett jobb där jag inte blir smutsig, räcker det oftast med vädring.

På höstarna köper vi älgkött och tar reda på allt. Då kokas t.ex. buljonger på benen, så att det finns hela vintern. Grönsakerna jag odlar brukar jag syra, marinera och lägga in. Det innebär att vi inte handlar så mycket mat, och att antalet förpackningar som bärs hem är få. Matlådor till jobbet är en självklarhet.

Rosenrot och brännässla plockas, torkas och mals till vitaminpulver att strö på filet. Älgört, röllika, maskros m.m. är våra medikament mot allt från huvudvärk till inflammationer.
Istället för att köpa ris kör vi med mathavre, matvete och matkorn. Det produceras nära och relativt klimatsmart. Potatis och jordärtskocka samt allehanda örter växer här och där runt gården.

Vår egen brunn ger klart, gott oklorerat vatten i stor mängd. Då den är både djupborrad och grävd kommer vi åt vattnet även om det blir strömavbrott.

Att tänka så här ger faktiskt lycka! Jag vet att min insats för mina barn och barnbarns framtid är något jag kan glädjas åt. Men jag har mycket kvar att ändra på i mitt eget sätt att leva. Grejen är den att om man bara hittar in i att det faktiskt inte är ett dugg försakande att leva annorlunda, så blir det så mycket enklare! För alla har vi levt i en illusion av att det är konsumtion som ger livsglädje. Och alla har vi vetat att det inte stämt. Men det gäller att våga utmana hypotesen på riktigt!!


1 kommentar:

  1. Av någon anledning lägger min blogg up fel datum. Inlägget är skrivet den 20/11 och inget annat.

    SvaraRadera