Just nu läser jag boken "Som att svära i kyrkan: tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet". Redaktör är Stellan Tengroth, som för övrigt var en av föreläsarna på vår Framtidsvecka.
Boken är lättläst och inspirerande. De olika författarna pekar mot samma problem, men från olika plattformar och professioner.
Jag kommer att lägga ut en studiecirkel med boken som utgångspunkt. Och jag kommer själv att vara med. Här känner jag att det finns en otrolig ingång till att ha bra förändringsinriktade samtal om hur människan kan gå från att söka öka konsumtionen, till att istället öka livsnjutandet och bestämmandet över sitt eget liv.
Det vore underbart att få ägna någon vecka i vinter åt att sitta inne i värmen och resonera tillsammans med andra med samma lust!
Som jag nog tidigare skrivit möter jag allt fler människor som vill förändra sina liv. Gå från tanken att arbete och konsumtion är livets mening till att hitta andra sätt att leva. När jag läser studier om hur ungdomar resonerar ser jag tydligt att just detta, för oss, nya sätt att se på livet, redan finns hos dem. De har sett oss (som en författare skriver i boken) lämna barnen på dagis när de var ett år och hämta ut den när de var sexton. De har också sett oss lämna våra föräldrar på äldreboenden för att vi inte hinner hjälpa till det minsta.
Kairos Future har undersökt vilka grundläggande värderingar 6.500 unga (16-29 år) i 11 länder på 5 kontinenter har. I rapporten har de valt att kalla dem generation Ordning. Värderingar som ansvar, sparsamhet och att hitta ett bra jobb ligger i topp.
De värnar det lilla, familjen, men har en mycket vidare syn på vad familj är än den traditionella kärnfamiljen.
I botten, i väst, kommer starta eget, bli berömd och jobba utomlands.
Det här är nog en bild som de flesta av oss vuxna inte använder när vi talar om vad unga vill!
Det som oroar unga är, förutom att inte hitta ett jobb, miljöförstöring, att bli ensamma samt sjukdomar som pandemier.
Bl.a. Alexander Bard har skrivit om att 20-åringar och 40-åringar inte lever i samma värld idag. Och kanske ser vi då datoranvändande m.m. som största orsaken. Det man nu kan ana är att skillnaden består i att vi äldre lever i ett konsumtionssamhälle som suger ur de sista resurserna och skapar de totala katastroferna, medan de unga är de som kommer att få ta de allvarligaste konsekvenserna! Inte konstigt att de känner sig oroliga. För hur ska de hitta vägar att få oss att komma till insikt.
Alla de miljarder som varje dag satsas på reklam har ju syftet att få oss att känna oss missnöjda med det vi har och de vi är. Och detta ska vi lösa med nya kök, kläder och fint kött. Tillväxtsamhället handlar ju om att få oss att känna att meningen med livet är att konsumera! Må då vara att vi inte har tid med varken barnen eller varandra! Eller?
I veckan var jag och träffade en grupp kvinnor och vi resonerade lite om mat. Flera av deltagarna var i medelåldern. Alla var överens om att när de var barn var maten dyrare än vad den är idag! Det innebar bl.a. att man bara åt kött på söndagar. Konsumtionssamhället har smugit in i våra hjärnor och förvridit våra värderingar utan att vi märkt det. Och här står vi nu och knaprar antidepressiva medel och undrar varför så många mår dåligt!
Skulle det inte kännas skönare att starta förändringssamtalet? Att öka kunskaperna om världens tillstånd och vilka vägar vi kan välja för att få till en skönare värld där vi alla kan må bättre!
Hoppas vi ses på cirkeln!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar