måndag 3 december 2012

Tid för vila

I den gamla kinesiska visdomsboken I Ching kan man läsa att; vid nyårstid stängde de gamla härskarna gränserna. Då skulle man ägna sig åt att försjunka i sig själv, samt äta och dricka.
Inga utåtriktade aktiviteter alltså!
Och på dessa vinterhelger kan det vara skönt att leva så!

Helgen som gick blev en riktig återhämtare! Pysslade lite med adventsljusstakar på fredag kväll. Städade också en del. På lördag morgon kunde jag därför stiga upp i den mörka ottan, göra upp en eld i vedspisen, tända några ljus och njuta av att stormen ven utanför.
Med öronlappsmössan ordentligt neddragen tog jag, någon timme senare, med min hund på en uppfriskande promenad i skogen. Inne bland de stora granarna var det lä, och snöflingorna dalade sakta.
Passade på att ta för mig av lite granris att göra en dörrkrans av.

När jag kom hem igen var händerna ganska stela av arbetet med riset. Det var dock -13 ute. Inne i huset hade den sprakande brasan skapat +25 grader. Från täckbyxor och stor jacka till kortärmat!

Med en bröddeg i bunken, och små bitar av fikon, blandade med Ingrid Marie, chokladglögg och rom till fruktkakan fortsatte förmiddagen. Kände för en saffranskola så en sådan blev det också. Och när allt detta var gräddat och kokat doftade huset fantastiskt!

När vi närmade oss dagens mitt kände jag mig nöjd, varm och slö. Med en efterlängtad bok kröp jag ner under den stora filten. Några sidor hann det bli innan jag slumrade in i en ljuvlig drömrik sömn.

Så kan jag fortsätta, eftersom hela min helg gått i samma anda. Återhämtning är verkligen ett underskattat nöje i en värld där man ska prestera även på sin lediga tid. Stressa iväg på aktiviteter, vara med överallt, för att på måndag grå i huden och röd i ögonen av trötthet berätta för sina arbetskamrater om vilket fantastiskt liv man har.

För några år sedan jobbade jag en hel del med stresshantering. Det jag upptäckte, när jag tittade närmare på frågan, var att det var hög status att säga att man var stressad. Om man erkände att man hade lagom att göra, antogs det tolkas som att man var undersysselsatt. Och inte konstigt att människor blir stressade av att alltid se överbelamrade ut!

Kanske är det samma sak med fritidsaktiviteter. Många bränner ljuset i båda ändarna, men statusmässigt ska man ändå delta i en myriad av tillrättalagda aktiviteter.
Jag önskar att fler tog kommandot över sin egen tid. Strunta i vad som är statusmässigt "inne" att säga och göra! Lev istället som du själv vill, och i det tempo som känns långsiktigt hållbart. För alla gör vi aktiva val av hur vi skapar våra liv.
Hållbarhet handlar om alla områden från klimatfrågan, konsumtion och min egen livsrytm.

Och dessutom känner man sig uppfriskande klar i huvudet när den nya arbetsveckan startar. Snacka om  vinna-vinna!

P.S. Ovanstående ska inte tolkas som en kritik mot dem som har aktiviteter 24/7. Bara man njuter av det och inte beklagar sig!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar