söndag 17 februari 2013

Jorden


Tänk att en sten träffat Jorden igen! Hur kan detta hända? Vi måste göra något!!

Intressant att så många inte kan fånga bilden av vår verkliga plats i världsalltet. Att solsystemet rör sig runt i Vintergatan med drygt 800 000 kilometer i timmen. Och att Jorden susar runt solen med en fart på 108 000 kilometer i timmen. Lägg  också till att vi i Sverige snurrar runt (Jordens rotation) med ca 800 km/timme. 
Och inte är vi då ensamma i det jättelika. Antalet stjärnor man kan se i ett teleskop antas motsvara antalet sandkorn på jordklotet. Och då är det förstås bara en ytterst liten del av alltet.

Så inte är det så konstigt att någon sten ibland letar sig in i vår atmosfär. Konstigare är att vi som lever här inte kan inse vår litenhet, och ödmjukt samsas kring hur vi bör leva för att planeten ska kunna fortleva. 
Hur kan man i förhållande till det sanna stora luras att tro att pengar är det viktigaste? 

Jorden har ju blivit lättare att förstå genom teknikutvecklingen. Vi kan faktiskt se bilder av Jorden utifrån rymden, men har också varje dag hela världen i vårt knä via media. Men trots detta verkar det vara en ihärdig illusion att vi kan förstöra och skapa skräp, föroreningar och klimatförändringar utan konsekvenser. Att vi liksom inte kan greppa sanningen.

Hade vi levt i 3000 f.kr. hade vi kanske tolkat stenen från rymden som ett tecken från gudarna. Och även om vi idag tycker att det verkar konstigt, så hade de i alla fall förståndet att stanna upp och fundera på den helhet de ansåg sig se.
Helheten för oss verkar omöjlig att nå! Att t.ex. gruvbrytning-tillverkning-konsumtion och sopor skulle avgöra vårt öde verkar ytterst få vilja förstå. Vi kan inte tänka oss att kompromissa det minsta i vår livsstil för att låta Jorden överleva. Vi måste ha kärnkraft eftersom vi annars inte kan driva industrierna. Men hur många industrier behöver vi? Hur mycket av det du konsumerar behöver du egentligen?

Vår lott från födelse till död är att arbeta. Inte för att det är det enda sättet att leva på planeten, utan för att man bestämt att vi mår bäst av lönearbete, och att kapitalisterna inte kan klara sig med bara några miljarder per år. Illusionen är som sagt kompakt!

Nu kommer vi att tvingas lyfta förhänget och se en ny livssyn växa fram. Tyvärr är gränsen nådd på många fronter! Omställning och hållbar utveckling är redan betydligt större frågor på andra ställen på klotet än vad de är i Sverige. Det innebär att alla Kung Midas som lärt sig äta guld, kanske kommer att få gå över till en grönare kost.

Och under tiden rusar och snurrar vi vidare i det oändliga!! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar