Jag har skrivit och skickat in en debattartikel till Norran. Nu vill de inte ta in den om jag inte kortar den till mindre än hälften, och gör den till en insändare. Det har jag absolut inte tänkt gå med på. Så här kommer texten.
Vad hamnar i
Norran?
För någon vecka sedan arrangerade vi på
Studiefrämjandet Framtidsveckan i Skellefteå. Det här var en manifestation för
hållbar utveckling som ordnas på åtta ställen i landet i år.
Då våra förberedelser pågick som intensivast rapporterades
en del i medierna om den kommande klimatkonferensen i Rio. Här skulle världen
träffas för att försöka hitta lösningar på tidernas kanske största problem.
Tillståndet i världen när det gäller klimatet,
ekosystemets problem, framtidens energilösningar och den ekonomiska
utvecklingen är stora frågor. Men vi berörs alla på ett basalt överlevnadsplan
av dem. Oron bland våra unga är stor visar flera nyss publicerade
undersökningar. Överallt skrivs idag om de problem som tornar upp sig i rasande
fart. Allt visar på samma sak, vi måste tänka om!
Den pedagogiska aspekten av att lyfta fram dessa
frågor är mycket svår. Det här är ju inget som man har som fritidsintresse
precis. Alla vi som har satt oss in i ämnet har gjort det för vår egen och
andras framtid.
På Studiefrämjandet resonerade vi om hur vi skulle
kunna hjälpa till att erbjuda bildning i ämnet. Vi bestämde oss för att starta
med att ta hit landets kanske bästa föreläsare, som under en vecka skulle få
presentera forskning och erfarenheter om de olika delarna. För oss var det
också viktigt att de som talade skulle göra det på ett sätt som alla kunde
begripa, samt vara så insatta att de kunde visa på lösningar.
Och så kom de då. Nenet med presentation av
energilösningar som skulle kunna få oss att blomstra. Torbjörn Lahti, nyss hemkommen från en föreläsning i FN, och
med kompetens om hur man skapar eko-kommuner. Niklas Wennberg från Stadsjord
pratade om hur vi kan ändra vår matförsörjning så att den blir hållbar. Han
visade också på hur många stora städer redan fått lov att ändra sig, då det
inte funnits något alternativ.
Björn Forsberg visade hela spektrat från vad som
är de redan synbara sociala konsekvenserna av Peakoil, till hur omställningsrörelsen
växer världen över.
Veckan avslutades med ett samtal med våra politiker.
Ett samtal där alla var överens om att vi måste hjälpas åt. Det bjöds på både
personliga reflektioner och kommentarer som visade att de verkligen förstått
allvaret i allt från energiproblematiken, till hur vi ska kunna klara vår
matförsörjning vid eventuella kriser.
Ett av våra huvudsyften med att ordna denna vecka
var att vi ville ge folk tillgång till kunskap. Vi anser det vara en viktig
demokratifråga att tillståndet både lokalt och globalt beskrivs från olika
håll. Tillväxtsamhället är en sida, omställning en annan. Sedan är det givetvis
upp till var och en att ta ställning.
Till Norran skickade jag, i förväg, flera gånger
in information om vecka. Trots detta valde man att inte delta och återge något
alls! Tydligen var ingen av föreläsningarna tillräckligt intressant för att
beskriva i tidningen. Inte heller samtalet med våra politiker om hur vi ska
skapa en hållbar kommun lockade Norran.
Naturligtvis läste jag tidningen under den veckan.
Jag tänker inte gå in på vad som prioriterades istället för Framtidsveckan, men
den som känner för det kan ju kolla vad som lyftes fram under vecka 22.
Så min undran är hur ni på Norran prioriterar
arbetet med att hålla era läsare uppdaterade. Finns det någon koppling till vad
som är på gång, hur viktigt det är för människor och värdet av att presentera
det? Eller handlar det om hur era scheman ser ut, och att hitta ”nyheter” på,
för redaktionen, bekväma tider? Om jag får önska något så är det ett svar som
saknar de vanliga klyschorna.
Ann Berg
Studiefrämjandet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar