Idag är jag ledig fysisk, men i huvudet går det inte lika lätt att skilja på helg och vardag. Jobbet är alldeles för intressant och viktigt. För en stund sedan vaknade jag med en idé om hur jag kan komprimera en del av vårt budskap om omställning. Tänkte att Gycklaren av Dario Fo kan inspirera till en monolog som ganska påtagligt kan förklara läget.
Att jag skriver i dag beror på att jag har lust, och att jag blev så glad, då jag i statistiken såg att 289 pers har läst min nya blogg. Tack alla! Riktigt upplyftande för skribenten!!
I vedspisen knäpper elden så där meditativt. Den gamla kaffepannan har än en gång bidragit till att jag vaknar till. På bänken ligger några purjolökar, med sina vita rötter spretande i avsaknad av jord. Idag blir de förädlade till mustig soppa.
Tvätten kommer alldeles strax att förflyttas ut till torklinan. Vinkande över den, fortfarande, rejäla snödrivan, samlar den ljus och luft. Och vilken doft.
Nästan varje dag tar jag fram mina frökuvert ur kylskåpet bara för att titta på dem. Jag längtar verkligen efter att peta ner dem i jorden. Tidigare års erfarenheter gör dock att jag väntar lite. Ni som odlar vet hur det är när hart när varje bänk är full med plantor, och tiden till utplantering fortfarande är långt fram.
Bläddrar snabbt igenom Norran. Jag vet att mina kollegor eventuellt kommer att vara med i ett reportage. Men inte då, tidningen har viktigare saker för sig. Som melodifestivalen och Skellefteå AIK. Vissa saker får visst kosta hur mycket som helst. För ett tag sedan började tidningen en granskning av hur mycket hockeyn kostade. Men ganska snabbt la de av. Vissa saker rör man inte!
Men visst är det konstigt att det är enkelt som en handviftning att bestämma att några få gatlysen ska släckas på landsbygden. Det är för dyrt för kommunen att ha dem tända. Samtidigt kan man hålla isar på sommarn, och gröna fotbollsplaner på vintern.
Häromdagen då jag tog en liten promenad på lunchen, såg jag att det byggts upp en gigantisk scen i snö på torget. Man hade alltså transporterat dit snömassor, lagt massor av jobb på att trampa till den, hugga ut en trappa etc. Och vet ni varför? Jo, Skellefteå AIK skulle presenteras en kort stund. Ja, världen är obegriplig!!
Men här bland purjolökar, tvättlinor och kaffedoft går kampen vidare. Vi ska lyckas med att få människor att inse hur vi tär på jorden med vårt sätt att leva och prioritera! Som en del i det kommer många nya människor att stärkas. I sitt sätt att hämta kunskap, argumentera, kräva och i övrigt påverka.
Varje dag är en spännande resa, där möten mellan människor trampar upp nya stigar. Och det tackar vi för! Mentala motorvägarna skär som asfalterade älvar genom landet, men stigarna erbjuder intellektuella, sociala och ekonomiska alternativ.
Så testa en stig vetja! Om den inte passar kan du ju alltid återvända till huvudleden ett tag, tills du hittar en ny stig du är nyfiken på.
Det värsta som kan hända är väl egentligen att alla åker motorvägen, utan att fundera över varför, eller vart man är på väg.
En fantastisk helg önskar jag er alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar