Konsten att skapa

Vid den klippiga stranden av Nämforsen i Näsåker, Ångermanland finns norrlands största samling hällristningar. Motiven är älgar, skepp, laxar och bävrar, men också solhjul, nåjder och (troll)trummor. De äldsta lagren av fynd visar på mänsklig aktivitet så tidigt som 4.200 f.kr. Det som tros vara en anledningarna till att de valde just denna plats, är dels tillgången på mat. Men också möjligheten att transportera sig, alltså 

kommunikation.

När jägar/samlar samhället småningom övergick till jordbrukssamhälle blev människor allt mer bofast. Man satsade mer på sina byggnader, brände skog för att bereda odlingsmark och höll tamboskap. 

Nästa steg blev så industrisamhället. Tillgången på billig arbetskraft, ökad produktion inom jordbruket (alla behövde inte odla längre), billiga råvaror i form av naturtillgångar var några av skälen till förändringen.

Kommunikation genom exempelvis järnvägar, vägar, radio och tidningar spred kulturen. Hos människor väcktes en lust till förändring.

Folkrörelserna kunde växa fram, inte minst med folkbildningens stöd. Agitatorer höjde sina röster för frihet, jämlikhet och broderskap. Man fick människor att tro att det skulle gå att uppnå kortare arbetsdagar, semester m.m. Ökad kommunikation spred budskapet, och allt fler samlades tills dess det inte längre gick att hålla emot de ställda kraven.

Om nu kommunikation har varit en viktig del i förändringarna, borde vi väl idag ha möjligheter som nästan inte går att förstå. 

Många har valt att kalla vårt nuvarande samhälle för informations- eller kunskapssamhället. Jag skulle snarare använda konsumtions- eller tillväxtsamhället.

Jag skulle bli förvånad om vår mänskliga civilisation nått vägs utvecklingsände i och med tillväxtsamhället. Men så presenteras det. Som om det är det enda alternativet, och att allt vi gör måste värderas utifrån hur det påverkar börser, kapitalister och konsumtion. Men gå inte på det! Vi är kapabla att förändra, och visst är det delvis en lycka att få vara med och föra utvecklingen mot andra värden?

Som studiefrämjare har jag inget ideologiskt problem med att ta ställning för samhällets omvandling. Vi är inte kopplade till något politiskt parti. Jag kan därför också uttala att jag tror det ligger i sakens natur att de politiska partierna spelat ut sin roll. För att på allvar kunna ändra inriktning, måste vi också ändra hur vi tillsammans styr land och världen.

Men kunde man en gång ändra sig från att leva som samlare till att blir jordbrukare, för att sedan bygga system kring fabriker, stål och kanoner. Då måste det vara ställt utom allt rimligt tvivel att vi kan ta tag i vår tillvaro och leda om strömmarna.

Med omfördelningar av allt, ny syn på vår jord, ändrade sociala möjligheter och mätning av meningen med människans liv i annat än BNP (om ni hajar ;-)). Som folkbildare är det min plikt och möjlighet att sätta mig in i vad som händer och vilka alternativ som presenteras. Jag ska ta mitt yrke på största allvar, och förstå vad det är jag ska bidra med. Jag höjer rösten och utmanar för framtiden!!

Lev!